Till AKs årsmöte 2018

Motion till Stockholm Arbetarekommuns årsmöte 2018

Sverige ska signera kärnvapenavtalet

Hösten 2016 antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en resolution som krävde att ett avtal som förbjuder kärnvapen upprättas. Sverige röstade för reso-lutionen. Mellan mars och juli 2017 arbetades ett avtal fram. Sverige deltog i arbetet och röstade tillsammans med 121 länder för avtalet 7 juli 2017. De mind-re ändringar Sverige hade hindrade inte ett ja till avtalet. Avtalet är nu ett legi-timt FN-avtal öppet för alla. Det träder i kraft när 50 stater har ratificerat det. Avtalets viktigaste funktion är att utgöra ett fortsatt tryck på de nio länder som har kärnvapen att göra sig av med dem. Sveriges regering har efter påtryckning-ar från bl a USA valt att inte signera avtalet utan tillsätta en utredning som skall vara klar först efter valet 2018.

Partikongressen 2017 antog efter motioner bl.a från Stockholms Arbetarekom-mun följande ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstift-ning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld”:

Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten. I Icke-spridningsför-draget NPT förband sig kärnvapenmakterna för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen och i NPT år 2000 antog såväl kärnvapenmakter-na som icke-kärnvapenmakterna en 13 punkts plan för avskaffande av alla kärn-vapen. Något de inte levt upp till även om de under årens lopp har minskat sina kärnvapen. Trots det moderniserar Ryssland sina strategiska kärnvapen och Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1000 miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram. Deras utfästelser i NPT är inte trovärdiga.

I över fem decennier har Sverige varit ledande i arbetet mot kärnvapen och agerat för att avskaffa alla kärnvapen i förhandlingar i Genêve, i FN:s general-församling och säkerhetsråd. Kunskap fick vi genom att vi var på väg att skaffa atomvapen på 50-talet. Under dessa decennier har Sverige aldrig låtit något annat land bestämma vår säkerhetspolitik. Vår neutralitet och alliansfrihet har inte hindrat oss att starkt agera med olika förslag mot kärnvapen som provstopp, kärnvapenfria zoner och totalt avskaffande av alla kärnvapen.  Varför tveka nu? Skall USA bestämma vår säkerhetspolitik?

Jag yrkar    

att Stockholms Arbetarekommun uttalar att Sverige ska signera och ratificera kärnvapenavtalet.

                Maj Britt Theorin

Motionen antagen som Stockholms Allmänna kvinnoklubbs egen.

Denna motion antogs av Stockholms arbetarekommun efter omröstning vid representantskapet 6 mars 2018. Arbetarekommunens styrelse hade föreslagit att motionen skulle besvaras. Det var bra härligt!

Enklare sjukskrivningsintyg

Bakgrund och problemformulering

Försäkringskassan kräver många kompletteringar till befintliga läkarintyg. Enligt en rapport från Företagsläkarna (Rosén: Kompletteringsträsket. Svenska Företagsläkarföreningen jan 2017) är så

många som 67% av Försäkringskassans kompletteringsförfrågningar till läkare irrelevanta.

Detta får olika konsekvenser. För det första måste läkarna offra tid med patienter för att klara av den ytterligare administrativa bördan till, enligt samma rapport, en ungefärlig kostnad av 145 miljoner kronor. Utöver den direkta kostnaden blir den extra bördan ett arbetsmiljöproblem för läkarna, då de upplever att de inte hinner med att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom innebär den långsamma hanteringen av sjukskrivningsärendena att patienterna inte får sin ersättning inom rimlig tid, vilket orsakar onödigt lidande.

Varför är det så många irrelevanta kompletteringar?

Läkarna upplever ofta att Försäkringskassans handläggare inte litar på deras professionella

bedömningar. Detta kan ses ur ett perspektiv där handläggarna har till uppgift att hantera ett ärende

enligt gällande lagstiftning, där läkarnas intyg skall utgöra underlag för en korrekt

myndighetsutövning. Handläggarna kan sägas ha som mål att genomföra en korrekt handläggning

samtidigt som de strävar efter att minimera Försäkringskassans kostnader (möjligen beroende på sparbeting mm).

Läkarna å sin sida kan antas utgå från patientens medicinska status. Här skiljer sig alltså målen mellan

å ena sidan Försäkringskassans handläggare och å andra sidan läkarna. (Läkartidningen,

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/05/Forsakringskassan-och varden maste utvecklas-tillsammans)

 De många kontrollfrågorna från handläggarna signalerar att de inte riktigt litar på

läkarnas utlåtanden och/eller att de inte har förståelse för det medicinska underlaget. Handläggarna

behöver ”bevis” för att en ersättning ska betalas ut enligt lagens krav och har ofta svårt att översätta

det medicinska innehållet till juridiska termer och vill då ställa kontrollfrågor. Att medicinskt

okvalificerade handläggare ska agera kontrollinstans för läkare torde vara tämligen ineffektivt.

Bättre vore om handläggarna mer direkt kunde agera efter det medicinska underlaget, dvs

lita på läkarna. För att säkerställa att bidragsfusk med falska medicinska underlag inte sker skulle en

annan myndighet med medicinsk kompetens kunna utöva tillsyn gentemot intygsskrivande läkare,

exempelvis genom stickprovskontroller med skarpa påföljder för bidragsfusk. På så sätt skulle

handläggningen av enskilda ärenden bli effektivare, läkarna skulle få mer tid med sina patienter och

patienterna skulle besparas onödigt lidande.

Förslag:

Utformningen av intygsblanketter borde ses över för att underlätta för Försäkringskassans

handläggare, detta för att minimera behovet av medicinska bedömningar från handläggarnas sida.

Det ska helt enkelt vara enklare för en handläggare att hantera ett ärende utifrån ett tydligt (och

med lagstiftningen väl överensstämmande) och lättbegrpligt medicinskt intyg. Förslagsvis bör både

läkare och jurister finnas med i en beredningsgrupp för att ta fram nya intygsblanketter.

Försäkringskassans handläggare ska inte behöva bedöma den medicinska rimligheten i skrivna

läkarintyg.

Det ska finnas en effektiv, kompetent och skarp tillsyn av intygsskrivande läkare.

Jag föreslår Stockholms arbetarekommuns årsmöte besluta

att Stockholms arbetarekommun ställer sig bakom motionen

att motionen sänds vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

 

Denis Taskiran Gulsun

 

Motionen är antagen av Stockholms allmänna kvinnoklubb 2017-11-29.

 

Motionen ansågs besvarad vid arbetarekommunens årsmöte 2018

Efter #Metoo – ta vara på samtyckeslagstiftningen!

En länge diskuterad lagstiftning kring sexualbrotten förväntas tas av riksdagen inom kort (nu är det slutet av november 2017). Varningar utfärdas att den kommer att bli tandlös, i stort sett kommer inte flera att dömas efter denna lag än med tidigare lagstiftning. Låg anmälningsfrekvens och dåliga utredningsresurser hos polisen bidrar också till en svag tilltro. Men efter höstens #Metoo-uppror och avslöjanden kring hur utsatta och beroende särskilt unga kvinnor länge varit när det gäller både arbete och person på en mängd olika områden i samhället, kultur, media, rättsväsen, politik, fack, skola har man anledning att tro att tystnaden kring detta inte fortsätter. När dessa avslöjanden följs upp med att män i viktiga positioner får lämna sitt arbete eller sina uppdrag därför att de brutit mot normala samlevnadsregler finns anledning att tro att kvinnors protester mot sexuella trakasserier och övergrepp nu tas på stort allvar.

Svensk lagstiftning bygger på rättssäkerhet, att man hellre skall fria än fälla. Vi vill heller inte ha någon annan typ av rättskipning i vårt demokratiska samhälle. I många rättegångar om sexualbrott står ord mot ord vilket leder till svåra avvägningar.

Att förankra samtyckeslagstiftningen, liksom rekvisitet att den pådrivande parten i en sexuell akt skall försäkra sig om att detta samtycke finns, är en viktig uppgift i samhället framöver. Det är knappast något som avsätts i tydliga avtal. Det kan bara förankras i mäns och kvinnors uppfattning om vad som är rätt och riktigt i samvaron mellan könen, att det bara är kvinnorna själva som har rätt till sin egen kropp, inte män och inte familjer eller släkt. Kvinnor är inte bara kroppar i tjänst för sexualitet eller reproduktion, de är personer i egen rätt med rätt till personlig frihet och respekt.

När samtyckeslagstiftningen nu kommer är det ett tillfälle för ett stort upplagt pedagogiskt program för både yngre och äldre att befästa de värderingar som ligger bakom lagens anda. De måste in i skola och utbildning på olika nivåer liksom i folkbildningen, fritidsverksamhet och politik. De måste diskuteras på arbetsplatser och i facklig utbildning. Jämställdhet skall inte bara vara ett honnörsord.

Sexualiteten är en viktig del av livet och hur den upplevs och utövas är väl värt att behandla i öppna och djupa diskussioner med både unga och äldre i samhället. Låt den nya lagen bli utgångspunkt för dessa diskussioner och avsätt också ekonomiska medel att använda i pedagogiskt arbete i motionens anda.

Jag föreslår arbetarekommunens årsmöte besluta

att arbetarekommunen ställer sig bakom motionen och sänder den till riksdagsgruppen 

Siv Hamring

Stockholms allmänna kvinnoklubb antog den 29 november motionen som sin egen

Motionen antogs av Stockholms arbetarekommun

Gör utlandsfödda kvinnor mera anställningsbara!

Körkortet är en klassfråga. Men inte enbart en klassfråga utan också en genusfråga. Kvinnor utan körkort straffas dubbelt. Många kvinnor i både bruksort, förort och i stadsnära områden saknar körkort. Idag krävs det körkort för att kunna få en mängd olika jobb eller bättre förutsättning att få dem. Körkort efterfrågas såväl i hemtjänsten som andra serviceyrken. Socialdemokraterna i Sverige har alltid betonat vikten av att människor kommer in i arbete och kan bli självförsörjande. Körkort är ett viktigt verktyg för kvinnor att komma in i arbetslivet och bli ekonomisk􀁕 oberoende. En grundsten i arbetarrörelsen är att rörelsen och samhällets institutioner går sida vid sida med varandra och därför skulle bildningsförbund kunna erbjuda körkortsteori och delar av praktisk körundervisning i form av studiecirkel. Att ta körkort ger både träning i svenska, vidgar överblicken av samhällslivet och ger självförtroende när det gäller kvinnor som idag står utanför arbetslivet. Ett ekonomiskt stöd till körkortsutbildning får därför effekt på många plan. Detta stöd kan ges både i form av bidrag via arbetsförmedlingen eller som lån, kanske via CSN.

Vi yrkar att Stockholms arbetarekommun ställer sig bakom motionen och sänder den till s-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott och utbildningsutskott.

Motionen, som var en av flera likalydande, besvarades i form, men bifölls i sak. Motiveringen var att detta redan är på gång och att möjligheten att lättare få körkort inte kan begränsas till enbart kvinnor.